Kom Ut Nr 2 - 2011
Kom Ut Nr 2 - 2011
Tema: Asyl
Livets lotteri
Att mötas av myndighetspersoner som har noll koll på vad det innebär att leva som bög i Kampala, Uganda, men som trots detta sitter med hela din framtid i sina händer. Att möta beslutsfattare som tror att svenska ambassadrapporter är en tillräcklig källa för att avgöra om just ditt land är säkert att återvända till för dig, transperson som förskjutits av din familj. Att bemötas med skepsis efter att du sent omsider vågat berätta för din handläggare om din homosexualitet. Kan du verkligen vara trovärdig, du som dröjde så länge med att berätta?
I detta nummer möter du Saima, Jimmy och Marlen. Flyktingar vars mod att träda fram och öppet berätta sina historier är beundransvärt. De representerar många fall av asylsökande hbt-personer i den rättsosäkra svenska asylapparaten.
Du har en molande känsla i magen som gör sig påmind varje dag. Ett hopp som väcks av en inhibition, men brutalt släcks av ett slutgiltigt besked om avvisning. Fattat på ibland undermåliga grunder. Det har konstaterats i rapporter som Migrationsverket själv har beställt.
Faktum är att i det svenska asyllotteriet är det upp till enskilda handläggare vem som får stanna och vem som tvingas tillbaka. Handläggare på Migrationsverket går emot verkets egna riktlinjer. För det finns rättsliga ställningstaganden som säger att det inte ska spela någon roll att en asylsökande kommit ut sent i processen. Ändå anges fortfarande detta som skäl till minskad trovärdighet, och i förlängningen avvisning. Migrationsverkets generaldirektör svär sig fri, liksom gör Tobias Billström, ansvarig minister. Lagarna är det inget fel på, det är alla överens om. Det är i tillämpningen det brister. Och fram tills att Migrationsverkets alla asylhandläggare genomgått de hittills frivilliga hbt-utbildningarna, lär det inte bli någon större skillnad.
Det är dags att slå hål på föreställningar om en rättssäker asylprocess. Det är dags att förstå att för att kunna bedöma hbt-personers asylskäl krävs tillförlitlig, uppdaterad landkunskap, en förståelse för hbt-personers specifika villkor och handläggare som följer sin egen myndighets riktlinjer.